A NICE WALK SHE SAID

För någon dag sedan satt vi ned med en dam i receptionen som tipsar om sevärdheter etc på Ön vi bor på, Kauai. Hon sa att Hikea längs Napali kusten är ”such a beautiful walk” och det fanns ett super fint vattenfall där som vi bör se. Mina tankar om couple goals bilder i vattenfall började spinna runt i mitt huvud och jag bara yes, detta kommer bli så bra för min instagram (haha), så vi bestämde oss för att göra det dagen efter (igår).

Jag hade förväntat mig en nice walk på bergen längs vattnet, lite likt sagan om ringen kanske och sen fina bilder vid ett magiskt vattenfall men det var inte alls var vi möttes av. Jag skriver detta med lite ironi så ta det inte allt för seriöst heheh.

Totalt tog hikeningen ca 7 timmar – en”nice walk”.
Första timmarna var helt OK faktiskt, det var inte så tuff klättring utan helt okej då det fanns så mycket fint att titta på tex detta:
Här var vi fräscha och med mitt nytvättade hår var jag redo för couple goals bilder i vattenfallet. Inte så tufft här, utan detta var rätt behagligt. När vi hade kommit över första delen (nästan hälften) av hiken påväg till vattenfallet så såg vi lite mer trötta och svettiga ut som på bilen men hade ändå hoppet uppe då vi var så peppade på att komma fram till vattenfallet damen på vårat hotell hade sagt var så fint.  Okej, det var efter denna puss bild som det spårade.. Ca 20 min in i del 2 av Hiken snubblade jag, vred foten och stukade den. Jag har super lätt att stuka mina fötter och vi hade precis pratat om det och såklart så hände det… gjorde aldrig ”peppar peppar ta i trä”….
Jag grät i sisådär 15 minuter och när jag insåg att jag antingen kunde välja att stanna i regnskogen bland massa myggor som åt sönder min hy eller fortsätta gå framåt för att komma till vattenfallet ELLER vända och gå tillbaka, så fanns det bara 1  val för mig. Jag är ganska tjurskallig så ni kan kanske tänka er vad jag valde. Såklart att fortsätta gå. Haltandes fortsatte vi Hiken. Nästan alla vi träffat på första delen av hiken gav upp och gick inte andra delen så jag kände mig grym som faktiskt gjorde det.
Vi gick, eller gick är fel ord, vi klättrade i berg, sten berg, vandrade runt i lera, simmade/klättrade över 7 forsar som på bliden ovan. Dock är bilden ovan en av de små forsarna. Jag var ganska rädd om jag ska vara ärlig men både jag och Stefan kom in i något krigar mode. Vi sa ingenting på typ hela hiken utan krigade bara över alla dessa jäkla forsar, berg, stenberg, regnskogar etc. Efter 3,5h kom vi fram till vattenfallet.Det var värt det. SER NI hur fint det är? Det var så jäkla stort och vackert och man får verkligen inte med det på bild, tyvärr.
När vi kom fram satt det typ 7 tappra själar som hade gått igenom samma sak som oss för att komma dit.
Tyvärr blev det inga couple goals bilder då det var SVIN kallt i vattnet och ju närmre man kom vattenfallet desto mer vatten stänkte det och blåste på kamerorna så det gick typ inte…
Vi åt våra äckliga mosade, fuktiga mackor vi hade gjort på morgonen, drack lite vatten och sen var det dags att gå tillbaka.
Vi gick, gick, klättrade, klättrade, simmade, alltså nu när jag sitter och skriver om det kan jag inte fatta att jag gjorde det, jag sitter och små skrattar för mig själv för det vart så.jäkla.sjukt, INTENSE. Stefan var också helt chockad över att jag klarade av det.

När det var ca 1h kvar på hiken ramlade jag igen, på samma fot och vred till den lite extra. Jag grät i ca 15 min till, det gjorde så jävla ont och sen bestämde vi oss för att fortsätta. Det fanns liksom inget annat att göra, ingen skjuts, mobilerna funkade inte utan det var bara vi två ute i vilda världen.
Vattnet tog slut, vi hade tagit med för lite.. det var varmt, svettigt och vi hittade ett litet  vattenfall i skogen, vi drack det vattnet (undra om vi blir magsjuka imorgon? men det smakade renare än vatten man köper), vi fyllde våra flaskor med vattnet från fallet, hällde det över oss i perioder sista timman då vi båda hettade sönder av värmen och svetten inombords från all klättring.

KÄNSLAN när vi var framme efter 7 timmars, inte hike utan klättring i sjukaste naturen jag sett var obeskrivlig. Två killar stod och sålde kokosnötter precis nedanför hiken så vi köpte, satte oss i bilen, åkte hem, duschade, la oss vid poolen och däckade.

Idag är min fot svullen, min träningsverk är något jag aldrig upplevt någonsin, men, jag gjorde det. Jag tänkte ge upp 2-3 ggr men, jag fortsatte och fyfan vad glad jag är för det.

Nu har vi en hike och paddling imorgon att se fram emot, den går tyvärr inte att avboka vilket jag hade gjort om jag kunde då jag knappt kan röra kroppen.

Så, om ni någonsin åker hit bör ni göra denna hike för, it’s such a beautiful walk. 

Posted in: Uncategorized

You might also like

Sponsored - Frossa i lyxiga varumärken, till galen rabatt! Lisa Anckarman - SÅ HÅLLER JAG MIG HÄLSOSAM Sponsored - Dagens mest populära kampanjer Paulina Danielsson - JFR Lisa Anckarman - Burgundy Corset Keela - Tillbaka i Stockholm
  • Ally Clarin

    Åååhhh skit!!! Såå kul! Och sjukt att du gjorde det Josephine! Vilken KVINNA du är! Loove u😘❤❤💪🏾💪🏾💪🏾

  • Zilla

    Hahaha shit vad jag uppskattade detta inlägg! SÅ jäkla bra skrivet för som läsare hänger man verkligen med och förstår kampen! Asbra jobbat, and I’ll definitely take this beautiful walk 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *